Den 15:e december 2009 lämnades en skriftlig fråga in till Europaparlamentet med titeln ”Diskriminering av utländska betal- och kreditkort i Danmark”. Frågan var formulerad av Olle Schmidt från det politiska partiet ALD och handlade om den avgift som uppkom vid kortbetalningar i Danmark.

I framställan lyfter Schmidt fram att de som betalar med ett betalkort eller kreditkort måste ”betala några procent extra i Danmark jämfört med att betala med ett danskt betalkort Dancard”.

Påslaget var då mellan 3-5% vilket självklart gjorde att de som semestrade i landet fick betala en ansenlig summa i dessa avgifter. Frågan som ställdes till kommissionen blev därmed:

”Accepterar EU diskriminering av utländska betalkort i Danmark?”

Europaparlamentets svar

Den 1:a februari 2010 publicerades svaret från Europaparlamentet på dess hemsida. Svaret skrevs då av Charlie McCreevy men ”på kommissionens vägnar”

I svaret går att läsa att tilläggsavgiften för köp i Danmark varit 3,75%. Detta med betalkort som var utställt i annan nation än Danmark. Det var däremot inte så att handlarna har tagit detta beslut själva utan grundat sig nationell lag. En lag som däremot ändrades den 1:a nov 2009.

I svaret framkommer att myndigheter i de olika medlemsstaterna inom EU har möjligheten att reglera tilläggsavgifter på egen hand. Detta enligt direktivet 2007/64/EG som handlar om ”betaltjänstser på den inre marknaden”. Men samtidigt får inte dessa avgifter bli en konkurrensfördel. Direktivet skriver bland annat att man måste ta i beaktande att kostnaderna inte får dämpa stimulerande konkurrens och att man alltid bör främja ett ”effektiv användande av betalningsinstrument”.

De ovan nämnda direktiven införlivades i den danska lagen och började gälla den 1:a november 2009. Lagen begränsar alltså inte nationer att ha den avgift som skrivelsen handlar om men reglerar den så att den inte ska bli hämmande för konkurrens och enkel betalning. Via sekundärlagstiftning, vilket betyder nationell lagstiftning, kan tilläggsavgiften tas ut. Detta ska då vara ett beslut taget av ekonomi- och näringsministern i landet.

Som ett svar på frågan ställd till Europaparlamentet så är det alltså INTE en diskriminerande åtgärd att ha dessa avgifter.

Betalkort är billigare

Ganska precis två år efter att lagen inom EU implementerades i dansk lag uppdaterades regelverket. Den 1:a oktober 2011 togs kostnaderna bort för köp med internationella betalkort. Mellan 2009 och 2011 fanns kostnaden både på betalkort och kreditkort. Men efter stark kritik från EU var man tvungen att ändra den nationella lagen. Kravet från EU var att det inte fick finnas någon diskriminering mellan danska betalkort och utländska betalkort.

Med tanke på det svar som gavs (se inledningen) var det tydligt att EU bytt fot i frågan. Från början klassades dessa kostnader inte som någon diskriminering. Detta så länge som de inte påverkade konkurrensen och smidiga betalningslösningar. Men uppenbarligen var kritiken för hård mot dessa avgifter för två år senare blev Danmark tvungen att ändra sin lagstiftning.

Däremot kvarstod kostnaden för inköp med kreditkort. Detta var något som Aftonbladet uppmärksammade med artikeln ”Betala Smart – På andra sidan

De inleder artikeln med ”Betalar du med kreditkort kan du få en obehaglig överraskning” och det sammanfattar artikeln mycket väl. Valde man att betala med kreditkort i Danmark kunde ett påslag ske med upp till 6% per köp.

Enligt den uppdaterade lista som KonsumentEuropatillhandahåller gäller fortfarande (2017) att kreditkort har extraavgift i Danmark.

 

Vad gäller i Sverige?

Direktivet från EU har minimumregler som medlemsländerna var tvungna att införliva i de nationella lagarna. Utöver det fanns regler som var frivilliga. Man kunde alltså välja på dessa frivilliga lagar utifrån om de skulle införlivas i nationell lag eller inte. Sverige var ett av de länder som antog flera av de frivilliga lagarna. Detta gör att begränsningarna är hårdare här gällande avgifter på kreditkort än mot andra länder.  Här finns ett förbud som stoppar betalningsmottagare att ta ut en kortavgift. Detta är alltså något som kan variera mellan olika EU-länder.

Man kan däremot som säljare ta ut en administrationsavgift. Men detta ska då gälla samtliga betalningar och inte enbart vid kortbetalning. Därmed diskrimineras inte just korten på något specifikt sätt.

Inte bara nationella avgifter

Det är inte bara den nationella avgiften på kreditkort som är kostnader som kan uppkomma vid köp utomlands. Utöver denna kostnad kan två andra kostnader tillkomma. Det är valutapåslag samt uttagsavgift. Ett flertal betal- och kreditkort har en uttagsavgift. Detta vanligtvis oavsett om uttag sker i Sverige eller utlandet. Avgiften brukar då vara kring 2% av uttaget men minst 30-40kr per uttag.

Åker man till Danmark bör kortet kunna användas till de allra flesta inköpen. Men åker man till andra länder (inte minst Asien och Afrika) är kontanter betydligt vanligare förekommande. Att då ha ett kort som har denna avgift kan skapa stora kostnader.

Den andra kostnaden är valutapåslaget. Det brukar även kallas för växlingspåslag då det tydligare speglar vad det är för kostnad som uppkommer för banktransaktionen. Även här kan man räkna med en kostnad på ca 2% av beloppet.

Så undviker du kostnaderna

För att minimera kostnader är det därför en fördel att välja kort som varken har uttagsavgift eller valutapåslag. Många har därför ett kreditkort som används hemma i Sverige och tecknar sedan ett specifikt kort när de ska åka utomlands. Ett kort som marknadsförs som ”Perfekt på resan” är just Santander Mitt Kort som överlag får högt betyg i flera oberoende recensioner. Detta eftersom kortet inte har årsavgift, valutapåslag eller uttagsavgift. År 2017 var detta det enda kortet som var helt utan avgifter vilket gjorde att det var ett av de mest populära kreditkorten att ha med sig på längre resor enligt flera diskussionsforum.

Man får däremot komma ihåg att avgiften för kreditkort överlag finns kvar i Danmark vilket gör att det kan vara bättre att välja ett betalkort. Däremot är det vanligt att det i så fall tillkommer ett valutapåslag. Att helt komma från avgifter är därmed inte helt lätt.

Enligt EU är det diskriminering att sätta avgifter på betalkort – men inte på kreditkort. Kanske kommer det direktiv som gör denna diskriminering tydligare framöver. Men till dess får man räkna med nationella regler som påverkar kreditkortskostnaderna.

Källor:

Sverigekontanter.se

Reseguiden.se

KonsumentEuropa.se

Aftonbladet.se

Europaparl.europa.eu